Så lyckas du med Komposten

Att kompostera sitt organiska avfall är ett utmärkt sätt att göra en liten insats för miljön samtidigt som vi i utbyte får utmärkt mullrik jord full av näringsämnen och bra organismer. Vi slipper dels att köra till soptippen för att slänga vårt avfall, dels sparar vi även pengar på att inte behöva köpa jord.

Det kan vid en första anblick verka komplicerat och att det är mycket man bör tänka på. Men även om man inte gör allt på bästa möjliga vis så kommer ditt avfall att brytas ner. Så jag anser att vem som helst med framgång kan starta en kompost. Det går bara lite snabbare om man tar till några bra knep och gör det på ”rätt sätt”.

Skapa din egen näringsrika jord med en kompost

Jorden som vi köper i affären är normalt sett ganska näringsfattig och efter bara någon vecka så måste vi tillsätta näring för att våra växter inte ska dö. När vi komposterar får vi i stället en väldigt mullrik jord full av näringsämne.

Detta brukar ofta benämnas som en levande jord då det är fullt av levande organismer och daggmaskar som bryter ner det organiska materialet. Det gör att din jord under lång tid förses med näringsämnen som dina växter kan ta till sig. Och min erfarenhet är att det gör odlandet betydligt enklare och jag behöver inte lika mycket växtnäring för att få ett bra resultat.

Kompostering är en naturlig process och även om vi inte lägger vårt avfall på hög så kommer det att brytas ner någonstans. Fördelen med att samla detta i en egen kompost är att vi då kan ta vara på denna mullrika jord. Och allt vi behöver göra är att samla det för sen tar naturen med sina mikroorganismer hand om det på sitt vis.

Olika typer av kompostering

Det finns flera olika typer av kompostering och de kräver olika mycket arbete och tar olika lång tid. Nedan har jag samlat de vanligaste- Så läs på och välj den metod som du tycker passar dig bäst.

Ytkompostering

Ytkompostering är när vi tar det organiska materialet och lägger det direkt på landet eller ytan som behöver jorden eller näringen. Det är ett sätt som inte kräver någon egentlig förberedelse och är väldigt lätt att komma i gång med. Nedbrytningen tar dock lite längre tid vilket kan vara både bra och dåligt. Det kan se lite skräpigt ut men växterna är glada eftersom dom hela tiden får tillgång till näring när nedbrytningsprocessen håller på.

Den vanligaste formen av ytkompostering jag ser är gräsklipp som läggs direkt på trädgårdslandet. Men det går lika bra att lägga det vid jorden på buskar eller andra växter. Det går självklart bra att göra med annat organiskt material som exempelvis löv eller potatisskal.

Allt du behöver göra är att lägga ett lager på mellan 5 och 10 centimeter direkt på jorden så har du en ytkompostering. Detta kommer förutom att förse jorden med näring när det bryts ner hjälpa till med att hålla fukten i marken och förhindra ogräset från att få solljus och växa sig större.

Nedgrävd kompostering

Vill man fortfarande hålla sin kompostering så enkel som möjligt men inte att det ska synas som vid en ytkompost så är ett utmärkt sätt att gräva ner sitt material. Genom att gräva ner det mellan 10–20 centimeter i jorden så kommer det inte synas men ändå vara fullt åtkomligt för alla organismer och djur som jobbar med nedbrytningen.

Det enda som du behöver tänka på här är att sprida ut hålen och inte lägga för mycket material på samma ställe. Nedbrytning kräver syre och genom att sprida ut det så ökar vi hastigheten som mikroorganismerna kan jobba.

Komposthög

För dom allra flesta så är det komposthög, eller som det också kallas för kallkompost, som kommer till tanke när man pratar om kompost. Det är helt enkelt när vi samlar vårt trädgårdsavfall på hög. Ofta så är detta i någon form av behållare men det är egentligen bara för bekvämlighetens skull.

Det finns flera sätt att starta en kompost på detta sätt och i sin enklaste form så är det bara att lägga det i en hög på marken. Men vill man så är det även enkelt att bygga en kompost eller köpa färdiga behållare. Det viktiga här är att vårt material har direktkontakt med marken. Vi vill ju bjuda in så många av de nedbrytande djuren som möjligt.

Ett misstag många gör här är att välja en för liten kompost. Det kan kännas som att ett par hundra liter räcker länge men det går snabbt att fylla en kompost men det tar längre tid för materialet att brytas ner. Så ta gärna i för mycket än för lite när du räknar på dimensionerna.

Varmkompost

Varmkompost är till skillnad från kallkompost isolerad mot både kyla och skadedjur. Det gör att komposteringen även under de kallare månaderna. En annan fördel gentemot kallkompost är att vi i en sådan här kompost har tillåtelse att slänga matavfall och animaliskt avfall. På många ställen i landet så krävs det att man anmäler detta till sin kommun.

Jag rekommenderar att man bara använder sin varmkompost för det som vi inte får slänga i en kallkompost. Detta då det kostar några tusenlappar för en varmkompost och genom att bara använda den för exempelvis matavfall så riskerar vi inte att den fylls upp för snabbt och kan alltså välja en mindre behållare och därmed spara pengar.

Jag har gjorde en jämförelse eller så kallat bäst i test för varmkompost när jag letade efter vilken modell jag skulle köpa. Så du får gärna ta del av mitt arbete i länken ovan.

Bokashi

Bokashi är helt klart den senaste trenden när det kommer till kompostering. Det är en kompost-metod som kommer ifrån japan som kräver liten yta och som går att göra inomhus. Det fungerar som så att vi har en liten försluten komposthink där vi slänger vårt matavfall. Vi tillsätter sedan bokashiströ som innehåller effektiva mikroorganismer som snabbt bryter ner hushållsavfallet.

Fördelen med detta är förutom att det tar väldigt liten plats något vi kan göra inomhus och inte minst i en lägenhet där andra kompostmetoder inte är lämpliga. Det har blivit en väldigt populär metod och behöver du hjälp kan du kolla in min bäst i test jämförelse för bokashihinkar.

Så startar du en kallkompost

En kallkompost eller komposthög är det vanligaste sättet för oss svenskar att kompostera. För det mesta så är det enbart trädgårdsavfall som går till högen men även rester från exempelvis frukt och grönt samt aska är saker som passar bra på en kompost. Min erfarenhet är att det går att starta en kompost genom att bara slänga avfallet i den takt det dyker upp och det är oftast så jag gör det. Då brukar jag se till att blanda om ordentligt så att nedbrytningsprocessen går så snabbt som möjligt.

Men vill man verkligen effektivisera nedbrytningen så är det viktigt att se till att det finns en bra balans mellan brunt och grönt material. Exempelvis torra löv och gräsklipp. Men framför allt att det finns god tillgång till syre och att komposten hålls fuktig. Det kan du göra på följande sätt.

1. Placera komposten på en plats fri från direkt solljus och vind. Extra viktigt här är att botten har direktkontakt med marken.
2. Fyll sedan komposten med ett lager av grenar och kvistar och eventuellt annat tjockare trädgårdsavfall. Det gör att syre kan ta sig in i komposthögen underifrån.
3. Fyll sedan på med lite finare trädgårdsavfall så som gräsklipp eller grenar och kvistar som har gått igenom en kompostkvarn.
4. Fyll sedan på med ett tunt lager med jord eller gammal kompost.
5. Fyll på med resten av ditt hushållsavfall. OBS! ej animaliska produkter.
6. Med jämna mellanrum så kan du använda en luckringsstav för att lufta komposten och tillsätta syre. Ibland använder jag själv en högaffel och vänder på materialet så att det blandas lite.
7. Räkna med att det tar strax under ett år, eller 8–10 månader, för nedbrytningen innan du har en riktigt bra och näringsrik jord.

Tips för en bättre kompost

Följer du stegen ovan så bör du redan inför nästa säsong ha jord redo att använda. Men oavsett hur mycket tid du vill lägga på din kompost finns det några få tips som är enkla att göra och som verkligen kan ge fart på nedbrytningen

Finfördela materialet

Genom att finfördela materialet så går det snabbare för mikroorganismerna att bryta ner det. Jag använder mig själv utav en kompostkvarn för att flisa ner grenar och pinnar till småbitar som tar mindre plats i komposten och är lättare att bryta ner. Så en sådan kan jag verkligen rekommendera.

Olika storlekar på material för luft

Nästa tips går lite emot föregående och det är att ha olika storlekar på materialet för att enklare få in syre i komposten. Men det är egentligen inte så konstigt utan mindre grenar och kvistar slänger jag på komposten direkt och större får gå i kompostkvarnen. Men utan syre så kommer nedbrytningen ta mycket lång tid. Det går så klart att lösa genom att luckra komposten med jämna mellanrum.

Rätt fördelning

En kompost som exempelvis består av enbart torra löv kommer inte bli en lyckad kompost. Vi vill ha en balans mellan materialet som ligger på komposten och pratar då ofta om brunt och grönt material. Det finns flera guider på hur den här balansen ska vara men jag brukar bara se till att jag bandar torrt material som löv och nedfallna grenar med grönt material som gräs och växtrester. Om möjligt så lägger jag något mer grönt material än brunt.

Det här kan du lägga på komposten

En väldigt vanlig fråga är vad man kan lägga i komposten. För egen del så är lägger jag mer eller mindre allt trädgårdsavfall och även visst hushållsavfall i komposten. Men för dig som känner dig tryggare med en lista så är följande bra att utgå ifrån.

• Aska
• Bark
• Barr
• Ben
• Fjäder
• Frukt
• Grenar och kvistar
• Gräsklipp
• Grästorv
• Häckklipp
• Hö och halm
• Jord
• Kottar
• Löv
• Ogräs
• Papper
• Sjögräs och tång
• Snäckskal
• Stallgödsel
• Stenmjöl
• Sågspån
• Tidningar
• Torv
• Vass

Det här ska du inte slänga på komposten

För dom allra flesta är det snarare mer intressant om vad man absolut inte bör slänga i komposten än tvärtom. Och såvida du inte har en varmkompost eller bokashi så är första regeln att undvika matavfall och animaliska produkter. Men mer generellt kan du utgå från följande lista.

• Kalk
• Handelsgödsel.
• Sand, sten, lera, gyttja
• Fett
• Salt
• Tobaksaskaochcigarettfimpar
• Dammsugarpåsar
• Oorganiska material – Exempelvis glas, plåt, plast mm. ska inte läggas i komposten.

Vanliga frågor