Den stora guiden om växtbelysning

Växtbelysning är ett utmärkt sätt för oss odlare att kunna bedriva vår hobby och njuta av växterna året runt. Men det kan vara svårt att sätta sig in i med massor av termer och mängder med produkter. Så i det här inlägget tänkte jag gå igenom det du behöver veta om växternas ljusbehov och hur du ska tänka när du ska skaffa växtbelysning till dina plantor

Växter och ljus

Människor, djur och växter har alla ett stort behov av solljus. För oss människor så är det en viktig källa för att bilda d-vitamin och för växter är det en väldigt central del i fotosyntesen. Ljus är väldigt små energirika partiklar som kallas för fotoner. Dessa fotoner fångas upp av växternas blad tillsammans med koldioxid och vatten i en process som kallas för fotosyntes. Resultatet av denna process är att växten bildar socker som är en byggsten den behöver för att växa och syre som släpps ut som en restprodukt.

Ljusets våglängder

Ljus i sig är ett ganska komplicerat fenomen och går att sätta sig in i långt över kunskapsnivån som behövs för att odla växter. Men det som är bra att veta är att ljus rör sig i vågor med olika frekvens. Detta kallas för våglängder.

Vi människor ser ljus med våglängder på 400 nm (nanometer) upp till 800 nm och uppfattar dessa som olika färger. Blått någonstans runt 450 nm, grönt runt 500 och så vidare. Under 400 nm har vi UV-ljus och över 800 har vi infraförött

PAR – Våglängd för växter

Växter använder sig av ljus i det spektrum som kallas för PAR-spektrumet där par står för Photosynthesis Active Radiation. PAR-spektrumet är de våglängder som ligger mellan 400 och 700 nanometer. Så det är nästan samma intervall som våra ögon har för att uppfatta ljus.

Men det skiljer sig lite då ögat har högst känslighet i det gröngula spektrumet och för växterna är det tvärtom. Där är det i stället det röda och det blå ljuset som är mest känsligt och det som växterna tar upp. Det gröna ljust absorberas inte utan reflekteras från bladen vilket gör att vi uppfattar dom som gröna.

Olika ljus påverkan

Ljus från de olika våglängderna har olika effekt på växterna. Då det främst är blått och rött ljus som växterna tar upp så är det också dessa som har störst påverkan. Men det är viktigt att veta att även annat ljust tas upp och är nödvändigt för hälsosamma plantor.

Blått ljus ska ge en kompaktare tillväxt och hindra att växten sträcker på sig. Rött ljus get ökat bildande av sidoskott och rötter.  Även ljus utanför PAR-spektrumet påverkar våra växter där UV-ljus främjar bildandet av tjockare blad som ger växterna bättre motståndskraft mot sjukdomar och angrepp.

Det kan vara bra att veta de olika ljusets påverkan på växterna. Men använder du dig av vitt ljus så får du hela spektrumet och med säkerhet allt det som växterna behöver i form av ljus.

Enheter när vi talar om växtbelysning

Mikromol

Mikromol(μMol) är den mest centrala enheten när det kommer till växtbelysning och är hur mycket ljus i PAR-spektrumet som lampan ger ifrån sig. Alltså hur mycket ljus av det växterna behöver. Detta anges ofta i kombination med enheter som sekund till exempel µm/sekund för att då bilda PPF

På mer eller mindre alla lampor som säljs som växtbelysning finns numera den någon av ovanstående enhetskombinationer med.

PPF

PPF betyder Photosynthetic Photon Flux och är den totala mängden ljust i PAR-spektrumet som träffar en viss yta. Här är mikromol viktigt då formeln för PPF är mikromol per sekund lägger vi till Density för PPFD så får vi (µm/s/m²) Det är alltså hur mycket av växtljuset som träffar en viss yta varje sekund.

Med hjälp av PPF kan vi räkna ut precis hur många växtlampor och hur länge dom behöver vara i gång för att ge våra plantor optimal möjlighet för tillväxt.

Watt

Watt är ett mått på lampans effekt och hur mycket energi som går åt för att ha den i gång. Detta är en enhet som används av alla elektronikprodukter så som din TV eller vattenkokare.

Watt i sig säger inte mycket om hur mycket ljust i PAR-spektrumet som skickas ut och har därför begränsad användning. Men om du använder vanliga LED-lampor med vitt ljust som växtbelysning så är det en bra enhet att utgå från för att få en bra uppfattning om PPF bara det att det inte är så exakt. Men det fungerar bra för oss hobbyodlare.

Kelvin (K)

Kelvin är en enhet som mäter ljusets färgtemperatur och är vanligt förekommande på LED-lampor och ljusrör. Kortfattat så är det så att ett lägre kelvintal ger varmare ljus och ett högre kelvintal ger kallare ljus. Som jämförelse så är en traditionell glödlampa runt 2500 k och dagsljus runt 6500 k.

För växtodling så är högre bättre och växtbelysning ligger ofta runt 6500 k då det är ett ljus som passar växtens alla odlingsstadier. Så köper du vanliga LED-lampor för växtbelysning så sikta på ett högt kelvintal.

Andra enheter för ljus

Det finns många andra enheter för ljus som är mer riktade för människor och det ljus som vi uppfattar. Jag har sett flera personer referera till dessa i växtbelysningssammanhang men de är för det mesta helt irrelevanta och bidrar till felaktig uppskattning om hur mycket ljus växterna får.

Lumen

Lumen är ett mått för ljusstyrkan för en ljuskälla och är vanligt tillsammans med lux för att beskriva exempelvis ljuset från en ficklampa. Lumen i sig är inte ett speciellt bra mått att använda för det säger inget om vilket typ av ljus det är som skickas ut. Har man koll på ljusets SPD kan man med lumen härleda detta till mikromol.

På följande sida kan man få en uppskattning på hur många mikromol per sekund olika lumens ger beroende på vilken sorts lampa det är.

Lux

Lux är nära förknippat med lumens och avser hur mycket ljus som träffar en viss yta. En lux är en lumen per kvadratmeter. Så 100 lux kan exempelvis vara väldigt starkt om ljuskällan är kraftigt riktad på en liten yta eller väldigt svag om det träffar en större yta.

Mäta ljus för växtbelysning

Att mäta hur mycket växtljus (PPF) vi får är svårt för en vanlig hobbyodlare. Utrustning för att mäta ljus i PAR-spektrumet är dyrt och inte något de flesta har koll på. Även för enklare verktyg så ligger priset på runt 3000 kronor och uppåt.

Att använda en Lux eller lumensmätare säger inte jättemycket om själva PAR-ljuset men den kan vara bra att använda för att kolla spridningen på ljuset. Har man exempelvis en ledlist som är riktad rakt ner (exempelvis nelson gardens) så sprider sig inte ljuset riktigt så mycket jämfört med en rund glödlampa. En luxmätare kan då användas tillsammans med det angivna mikromol per sekund värdet för att räkna ut hur mycket ljus som faktiskt träffar växten.

Har man en lampa med naturligt vitt ljus (högt kelvintal) så kan man använda uppskattningen 100 W / m² blir 210 μMol /m²/s. Spridningen på ljuset är dock fortfarande viktigt att ta hänsyn till. Se till att ha lampan förhållandevis nära växten för att så mycket av ljuset som möjligt ska ges till växten.

Så mycket ljus behövs

En sommardag i Sverige sägs kunna ge upp till 1500 μMol /m²/s när solen är som starkast. Jag har dock inte hittat några belägg på det. Däremot så säger följande forskningsartikel där mätning gjordes på Irland att en sommardag ger ca 1000 μMol /m²/s och att en vinterdag inte ger mycket alls. Så värdet på 1500 är kanske inte orimligt. Däremot är det ett värde som är svårt att nå med växtbelysning och ljusstyrkan varierar trots allt under dagen.

En bra riktlinje är i stället att satsa på en PPFD på 200 μMol /m²/s och ha i gång belysningen i 16 timmar. Det har visat sig räcka för att ge en god tillväxt. Tänk på att om du har din odling vid ett fönster så får den även ett visst naturligt ljus. Det är svårt att räkna på men gör att vi i vissa fall bara behöver enklare växtbelysning som komplement.

Olika typer av växtbelysning

Idag har LED-lamporna till stor del tagit över när det gäller all form av belysning och därmed även växtbelysning. Men det finns fortfarande en del andra alternativ på marknaden som kan vara värt att känna till.

LED-lampa

LED-lampor är i mångt och mycket standard idag när det gäller både vanlig belysning och växtbelysning. I alla fall när det kommer till oss hobbyodlare. Fördelarna med LED-lampor är många. Den första är att dom är väldigt energisnåla. Detta beror på att en väldigt liten del av energin avgår som värme. Det gör att vi dels sparar pengar på energin, dels att vi kan placera lamporna närmare växterna utan att de riskerar att ta skada.

En annan stor fördel är att tillverkarna kan konfigurera dioderna till att avge precis de ljus som dom vill. Det gör att dom till mer eller mindre samma kostnad kan göra vanliga lampor med vitt ljus som dom kan göra lampor för växtbelysning med fokus på rött och blått ljus.

Lysrör

Lysrör är fortfarande en populär lösning när det gäller växtbelysning och ofta rör det sig då om lite dyrare produkter men med stor styrka. Det här är framför allt ett alternativ att överväga för dig som vill ha mycket kraft och/eller har en större yta som ska belysas. Precis som med LED-lampor så placeras rören relativt nära växterna.

När du väljer lysrör är det viktigt att välja rätt färgtemperatur. Vi vill ha så nära naturligt ljus som möjligt så rikta in dig på någonstans runt 6500 kelvin. Lysrören kommer ofta med en armatur och för att inget ljus ska gå förlorat är det viktigt att armaturen har bra reflektorer som reflekterar ljuset nedåt.

Högtrycksnatriumlampa

Högtrycksnatriumlampor är normalt sett inget som vi skulle köpa till en odling i hemmet utan är mer inriktat på kommersiell odling. De är ofta stora och har hög effekt. De avger även mycket värme vilket kan vara bra ifall det är allt för svalt på odlingsplatsen. Detta är dock en teknik som är på väg bort till förmån av LED-lampor

Så väljer du rätt lampa

Att välja lampa handlar i mångt och mycket att tänka på hur din odlingsyta ser ut och hur stor den är. Vi vill uppnå 200 μMol /m²/s och har vi bara en liten yta med ett par växter så behöver vi ingen stor eller komplicerad växtbelysning.

Det lättaste sättet att välja lampa på är att uppskatta hur stor yta du har och leta efter lampor som har ungefär samma form på sitt ljusflöde. Om du har tre växter på rad så är en enkel LED-list alltså utmärkt utformad.  Vi behöver då bara hitta en lampa som har tillräckligt med ljus i PAR-spektrumet så att när vi multiplicerar flödet med odlingsytan så hamnar vi på 200 μMol /m²/s eller mer.

Jag har gjort en liten jämförelse på växtlampor som jag tycker är bra och prisvärda. Du hittar dom i inlägget ”Växtbelysning bäst i test”. Kom dock fortfarande ihåg att formen på lampan och din odlingsyta spelar roll på resultatet du kommer att få.

Vanliga frågor